onsdag 23 mars 2011

novell


I tystnad bad du mig varje gång. En hand knappt märkbar över min arm, en till kyss vid varje hejdå, två oroliga ögon. Lämna mig inte. Du bad: Lämna mig aldrig. .
.
Du bad så tyst att det vrålade i hela mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar