åh sommar

novell

I tystnad bad du mig varje gång. En hand knappt märkbar över min arm, en till kyss vid varje hejdå, två oroliga ögon. Lämna mig inte. Du bad: Lämna mig aldrig. .

.

Du bad så tyst att det vrålade i hela mig.

allt det som hållit mig tillbaka, ska jag lämna nu
alla lögner alla löften, dom som var du, och du, och du
jag släpper och låter hjärtat falla fritt
vet inte vart jag hamnar men det ser ljust ut
alla minnen, alla ord, allt vi gjort,
var som salt mot mitt såriga hjärta men även full med taggar fortsatte jag

och frosten innanför bröstet smälte till slut,
jag behöver inte längre räkna andetag
och jag gör inte längre någonting för er skull,
inte för någon som inte ger något tillbaks.
jag väger lätt där jag går, kylan har lämnat mig
jag är redan förbi och jag vänder mig inte om

en dag i juli

UNG VÄNSTER

vi ska ta över världen ♥

JULIA

TACK FÖR ATT DU ÄR DU

OCH FÖR ATT DU FÅR MIG ATT VARA JAG,

UTAN KOMPROMISSER ELLER URSÄKTER.