söndag 6 februari 2011

Det finns fortfarande spår av dina rörelser i luften, när du är borta

Att grubbla, tolka, vrida och vända på minsta ord.
Att le utan att kunna stoppa det.
Att önska, önska.
Att tappa kontrollen.
Att flyta med och förfäras men mest förundras.
Att alltid vara bara några meter för långt bort.
Att stå tyst medans tusen hjärtan exploderar i bröstet.
Att vilja vara någons någon.
Electricitet. Jubel. Kaos.

Att ifrågasätta varje litet sätt, bara för att göra rätt.
Att vända ut och in på sig själv bara för att behaga utan att ens märkas.
Att låta det ila och svida men ändå hoppas.
Att aldrig sluta hoppas.
Att jagas, att aldrig få ro.
Att smaka annan hud bara för att glömma och rymma.
Att försvinna i skuggorna, att inte orka sakna mer.
Att vara ett ingenting.
Kyla. Mörker. Men ändå längtan som inte slocknar.

Att älska i tystnad, långt bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar